Saturday, 11 November 2017

Redovisning behandling of nonqualified optioner


ESO: Redovisning för personaloptioner av David Harper Relevans ovanför Pålitlighet Vi kommer inte att se över den upphetsade debatten om huruvida företagen ska bekosta personaloptioner. Vi borde dock fastställa två saker. För det första har experterna i Financial Accounting Standards Board (FASB) önskat kräva alternativutgifter sedan början av 1990-talet. Trots det politiska trycket blev utgifterna mer eller mindre oundvikliga när International Accounting Board (IASB) krävde det på grund av det avsiktliga drivet för konvergens mellan amerikanska och internationella redovisningsstandarder. (För relaterad läsning, se Kontroversen över alternativutgifter.) För det andra finns det en legitim debatt om de två primära kvaliteterna för bokföringsinformation: relevans och tillförlitlighet. Årsredovisningen uppvisar den relevanta standarden när de inkluderar alla materialkostnader som företaget ådragit sig - och ingen förnekar allvarligt att alternativen är en kostnad. Rapporterade kostnader i finansiella rapporter uppnår tillförlitligheten när de mäts på ett opartiskt och korrekt sätt. Dessa två kvaliteter av relevans och tillförlitlighet kolliderar ofta i redovisningsramen. Till exempel är fastighet redovisad till historisk kostnad, eftersom historisk kostnad är mer tillförlitlig (men mindre relevant) än marknadsvärde - det vill säga vi kan mäta med tillförlitlighet hur mycket som har spenderats för att förvärva fastigheten. Motståndare mot utgifter prioriterar tillförlitligheten och insisterar på att alternativkostnaderna inte kan mätas med konsekvent noggrannhet. FASB vill prioritera relevans, tro att det är ungefär rätt att fånga en kostnad är viktigare än att vara exakt fel när man helt och hållet slipper det. Upplysningar som krävs men inte erkännande för nu I mars 2004 kräver den nuvarande regeln (FAS 123) upplysningar men inte erkännande. Det innebär att kostnadsberäkningar av optioner måste anges som en fotnot, men de behöver inte redovisas som en kostnad i resultaträkningen, där de skulle minska den redovisade vinsten (vinst eller nettovinst). Det innebär att de flesta företag faktiskt rapporterar fyra resultat per aktie (EPS) - om inte de frivilligt väljer att erkänna alternativ som hundratals har redan gjort: I resultaträkningen: 1. Grundläggande EPS 2. Utspädd EPS 1. Pro Forma Basic EPS 2. Pro Forma Utspädd EPS Utspädd EPS Fångar Vissa Alternativ - De som är gamla och i pengarna En viktig utmaning inom dataprogrammet EPS är potentiell utspädning. Närmare bestämt vad gör vi med utestående men ej utnyttjade alternativ, gamla alternativ som beviljats ​​tidigare år som lätt kan konverteras till vanliga aktier när som helst (Detta gäller inte bara stock options, utan även konvertibel skuld och vissa derivat.) Utspädd EPS försöker fånga denna potentiella utspädning med hjälp av treasury-stock-metoden som illustreras nedan. Vårt hypotetiska företag har utestående 100 000 stamaktier, men har också 10 000 utestående alternativ som alla ingår i pengarna. Det vill säga de beviljades med 7 kurs, men beståndet har sedan stigit till 20: Basic EPS (nettoinkomst stamaktier) är enkelt: 300.000 100.000 3 per aktie. Förtunnad EPS använder sig av treasury-stock-metoden för att svara på följande fråga: hypotetiskt hur många vanliga aktier skulle vara utestående om alla alternativ i pengarna utövades idag I exemplet diskuterat ovan skulle övningen ensam lägga till 10.000 stamaktier till bas. Den simulerade övningen skulle emellertid ge företaget extra pengar: övningsinkomst på 7 per option plus en skatteförmån. Skatteförmånen är reell kontanter eftersom företaget får sänka sin skattepliktiga inkomst med optionsvinsten - i det här fallet 13 per optionsoption. Varför Eftersom IRS kommer att samla skatter från optionsinnehavarna som kommer att betala ordinarie inkomstskatt på samma vinst. (Observera att skatteförmånen avser icke-kvalificerade aktieoptioner. Så kallade incitamentsprogramoptioner kan inte vara avdragsgilla för bolaget, men färre än 20 optioner är ISOs.) Låt oss se hur 100 000 stamaktier blir 103.900 utspädda aktier enligt treasury-stock-metoden, som, kom ihåg, bygger på en simulerad övning. Vi antar utövandet av 10 000 pengar i pengar, det här lägger till 10 000 stamaktier till basen. Men företaget får tillbaka utbildningsinkomster på 70 000 (7 lösenpris per option) och en kontant skatteförmån på 52 000 (13 vinst x 40 skattesats 5,20 per option). Det är en jätte 12,20 kontantrabatt, så att säga, per option för en total rabatt på 122.000. För att slutföra simuleringen antar vi att alla extra pengar används för att köpa tillbaka aktier. Till det nuvarande priset på 20 per aktie köper företaget tillbaka 6.100 aktier. Sammanfattningsvis skapar konverteringen av 10 000 alternativ endast 3 900 netto ytterligare aktier (10 000 optioner konverterade minus 6.100 återköp aktier). Här är den faktiska formeln, där (M) nuvarande marknadspris, (E) lösenpris, (T) skattesats och (N) antal optioner utövade: Pro Forma EPS Fångar de nya optioner som beviljats ​​under året Vi har granskat hur utspädd EPS fångar effekten av utestående eller gamla in-the-money alternativ som beviljats ​​tidigare år. Men vad gör vi med optioner som beviljats ​​under det aktuella räkenskapsåret som har noll inneboende värde (det vill säga förutsatt att lösenpriset är lika med aktiekursen), men är kostsamma ändå eftersom de har tidsvärde. Svaret är att vi använder en options-prismodell för att uppskatta en kostnad för att skapa en icke-kassakostnad som minskar den redovisade nettoresultatet. Med treasury-stock-metoden ökar nämnaren av EPS-kvoten genom att lägga till aktier, reducerar proforma expensing täljaren av EPS. (Du kan se hur kostnaderna inte dubblar räknas som vissa har föreslagit: utspädd EPS innehåller gamla alternativtillskott medan proforma expensing innehåller nya bidrag.) Vi granskar de två ledande modellerna Black-Scholes och Binomial, under de kommande två delarna av detta serier, men deras effekt är vanligtvis att producera en verkligt värde uppskattning av kostnaden som ligger någonstans mellan 20 och 50 av aktiekursen. Medan den föreslagna redovisningsregeln som kräver utgiftsfördelning är mycket detaljerad är rubriken verkligt värde på bidragsdatumet. Detta innebär att FASB vill kräva att företagen ska beräkna optionsmässiga verkliga värden vid tidpunkten för beviljandet och redovisa (redovisa) denna kostnad i resultaträkningen. Tänk på bilden nedan med samma hypotetiska företag som vi tittade på ovan: (1) Utspädd EPS baseras på att dividera justerad nettovinst på 290 000 i en utspädd aktiebas på 103 900 aktier. Under proforma kan emellertid den utspädda andel basen vara olika. Se vår tekniska anmärkning nedan för mer information. Först kan vi se att vi fortfarande har vanliga aktier och utspädda aktier där utspädda aktier simulerar utövandet av tidigare beviljade optioner. För det andra har vi vidare antagit att 5 000 optioner har beviljats ​​under innevarande år. Låt oss anta att våra modeller beräknar att de är värda 40 av 20 aktiekurser, eller 8 per alternativ. Den totala utgiften är därför 40 000. För det tredje, eftersom våra möjligheter råkar klippa på fyra år, kommer vi att avskriva utgiften de närmaste fyra åren. Detta är principen om att matcha principerna i åtgärd: Tanken är att vår medarbetare ska tillhandahålla tjänster under intjänandeperioden, så att utgiften kan spridas över den perioden. (Även om vi inte har illustrerat det, får företagen sänka utgiften i väntan på eventuella förverkande på grund av uppsägning av anställda. Ett företag kan till exempel förutse att 20 av de beviljade optionerna förverkas och minska kostnaderna i enlighet därmed.) Vår nuvarande årliga Kostnaden för optionsbidraget är 10 000, den första 25 av de 40 000 utgifterna. Vår justerade nettoresultat är därför 290 000. Vi delar upp detta i både vanliga aktier och utspädda aktier för att producera den andra uppsättningen proforma EPS-nummer. Dessa måste redovisas i en fotnot och kommer med stor sannolikhet att kräva erkännande (i resultaträkningen) för räkenskapsår som börjar efter den 15 december 2004. En slutlig teknisk not för de modiga Det finns en teknik som förtjänar att nämna några: Vi använde samma utspädda aktiebas för både utspädda EPS-beräkningar (rapporterad utspädd EPS och proforma utspädd EPS). Tekniskt sett ökar aktiebasen under proforma utspädd ESP (punkt iv i ovanstående finansiella rapport) med antalet aktier som kan köpas med den avskrivna kompensationsutgiften (det vill säga utöver övningsintäkterna och skatteförmåner). Därför, under det första året, då endast 10 000 av 40 000 optionskostnader har debiterats, kan de övriga 30 000 hypotetiskt återköpa ytterligare 1.500 aktier (30 000 20). Detta - i det första året - producerar totalt antal utspädda aktier på 105 400 och utspädd EPS på 2,75. Men i det fjärde året, allt annat lika, skulle 2,79 ovan vara korrekt eftersom vi redan skulle ha färdigställt 40 000. Kom ihåg att detta endast gäller proforma utspädd EPS där vi kostnadsberäknar alternativ i täljaren. Konklusion Utgiftsoptioner är bara ett försök att bedöma alternativkostnaden. Föredragandena har rätt att säga att alternativen är en kostnad och att räkna något är bättre än att inte räkna med något. Men de kan inte hävda att kostnadsberäkningar är korrekta. Tänk på vårt företag ovan. Vad händer om stocken dyker till 6 nästa år och stannade där Då alternativen skulle vara helt värdelösa, och våra kostnadsberäkningar skulle visa sig vara betydligt överskattade medan vår EPS skulle bli underskattad. Omvänt, om beståndet gjorde det bättre än förväntat, skulle våra EPS-nummer vara överdrivna, eftersom vår kostnad skulle ha visat sig vara diskret. Följande artikel är anpassad och återtryckt från MampA Tax Report, Vol. 9, nr 10, maj 2001, Panel Publishers, New York, NY. SKATT OCH REDOVISNINGSPRIMER FÖR OKVALIFICERADE BOKOPTIONER Av Robert W. Wood, San Francisco De flesta av oss inom skatteområdet fokuserar förståeligt på skattebehandlingen (i stället för redovisning) av några speciella problem som påverkar MampA. Ett exempel skulle vara teckningsoptioner, oavsett om de inte är kvalificerade eller incitamentoptioner (ISOs). Oavsett om man anser att skattemässiga fördelar med ISO är lika stora som de är knäckta, är det säkert otvivelaktigt att det finns ett antal kvalifikationsbegränsningar på ISO som gör dem oattraktiva för många omständigheter. ISOs, till exempel, är föremål för många godkännande krav, krav på tid och längd, övningsregler, procentuella tester och en hel mängd andra begränsningar (de viktigaste kategorierna är listade nedan). Av dessa och andra skäl utgör icke-kvalificerade optioner huvuddelen av alternativen som rör sig runt företagsamerika. Redovisning Viktigt, Även om de flesta skatterådgivare är ovetande medvetna om att det finns inkomsterna för köpeskilling av aktieoptioner (och särskilt ISO), har många inte tänkt på allvar om dessa redovisningsregler i någon detalj. Följande primer (en blandning av skatt plus redovisningsregler) borde åtgärda den felaktigheten. Redovisning av icke-kvalificerade alternativ Nonqualified Options (NSO) definieras bäst av uteslutning. De omfattar alla alternativ som inte uppfyller de särskilda kraven för ISOs. NSO kan beviljas både anställda och icke-anställda i utbyte mot sina tjänster (så oberoende entreprenörer eller konsulter är okej). Det finns inga begränsningar på alternativen, vilket gör dem oändligt flexibla. Skattereglerna är ganska enkla. NSO som beviljas i samband med utförandet av tjänster är inte skattepliktiga när de beviljas, såvida de inte har ett lätt uppskattat verkligt marknadsvärde. NSO med ett lätt uppskattat verkligt marknadsvärde är i allmänhet endast de som handlas på en etablerad värdepappersmarknad. När en NSO utövas och aktie är mottagen beskattas innehavaren av skillnaden mellan det pris som betalats för aktien (optionsoptionspriset) och marknadsvärdet. Denna behandling gäller om optionsinnehavaren hänger på lagret efter träningen eller omedelbart säljer det. Se Reg. sect1.83-7 (a). Se även Revenue Ruling 78-175, 1978-1 C. B. 304. Intäkterna från utnyttjandet av optionerna är inte bara inkomst men utgör ersättning för tjänster. Se Reg. sect1.83-7 (a). Sålunda gäller anställningsskatter (och källregler). En hel del NSO-planering innebär att man försöker undvika denna vanliga inkompensationsregel. Ett undantag anger att intäkter inte kommer att redovisas vid det att NSO utövas om det mottagna beståndet är föremål för både en väsentlig risk för förverkande och inte överförbar. I detta fall beskattas inte mottagaren av beståndet förrän någon av dessa två villkor upphör. I. R.C. sect83 (a). Ett undantag från denna regel för NSO är tillämplig där arbetstagaren väljer att inkludera värdet av optionen i inkomst vid tidpunkten för beviljandet, även om det är föremål för en väsentlig risk för förverkande. Medarbetaren gör ett avsnitt 83 (b) val, en formulär på ett sida som i huvudsak säger att jag vill beskattas nu. Förutsägbart är dessa formulär vanligtvis endast inlämnade där valet av alternativet (värderat utan hänsyn till begränsningarna i alternativet) är ganska lågt, eller i vissa fall noll. Det har länge varit sant att ett traditionellt mål för ett 83 (b) val är aggressivt: att ta så lite som möjligt in i inkomst som vanlig inkomst. Då kommer voila, enligt valet av avsnitt 83 (b), att balans (som så småningom kommer att realiseras när optionen utövas och aktien säljs senare) kommer alla att vara realisationsvinst. Om det antas att beståndet hålls för den erforderliga innehavsperioden kommer det att vara långsiktig realisationsvinst. Vidare, enligt valet av 83 § b, har skett tidpunkten för beskattningen. En viss liten summa skatt (eller i vissa fall även noll) kan betalas vid den tidpunkt då 83 § b-valet görs. Om valet fattas kommer utövandet av optionerna inte att vara en skattepliktig händelse. Istället kommer övningen helt enkelt att bli ett köp (mer som de ISO-regler som diskuteras nedan), men spridningen mellan optionsutnyttjandepriset och det dåvarande värdet av beståndet kommer inte att utgöra inkomst. Allt detta gör avsnitt 83 (b) valet en ganska snygg enhet. Innan vi går vidare, bara ett par försiktighetsåtgärder om 83 (b) val. Först, bara för att en NSO har ett nollvärde betyder inte att ett 83 (b) val inte krävs om du vill konvertera den potentiella vinsten till realisationsvinst. IRS har länge framgångsrikt hävdat (och det nionde kretslovet har åtminstone enats om) att ett 83 (b) valrapporteringsvärde måste lämnas in för att omvandla ett valfritt alternativ till en kapitalvinst tillgång när optionen senare utövas . Se Alves mot kommissionär, 79 T. C. 864 (1982), affd. 734 F.2d 478 (9: e Cir. 1984). En annan punkt om 83 (b) val förtjänar att nämna, helt enkelt för att så många misstag görs här mdash inklusive av professionella. Ett val av 83 (b) måste göras inom 30 dagar efter beviljandet av den begränsade egendomen (i det här fallet alternativen). Valet måste lämnas in inom denna 30-dagarsperiod, och en kopia av valet måste åtföljas av skattebetalarnas avkastning för det år som optionerna beviljades. Jag vet inte riktigt vad IRS gör med 83 (b) val (kanske går de i ett svart hål någonstans), så vissa kan hävda att det här 83 (b) arkiverings - och tidsbestämningsmandatet kanske inte har några tänder. Men jag skulle verkligen vilja ha bevis på att jag hade inlämnat tidigt 83 (b) valet för att undvika att åtala katastrof. Låt oss se på skatteavdrag för ett ögonblick innan vi går till bokföringsbehandling. För skattemässiga ändamål, när en NSO har utfärdats, har företaget ännu inte betalat något förrän det är beskattningsbart för arbetstagaren. Det finns en förutsägbar ömsesidighet här. Om man antar att NSO är föremål för restriktioner (som de flesta är), är det ingen inkomst för arbetstagaren och inget avdrag för bolaget fram till det att dessa begränsningar upphör. Eller, som i det ovan beskrivna fallet, om NSO utövas och optionen har en spridning mellan lösenpris och verkligt marknadsvärde, måste detta spridningsbelopp tas i inkomst som löner av personaloptionsinnehavaren. Naturligtvis genererar detta ett motsvarande avdrag för spridningen till företaget. Finansiella rapporter Behandling av NSO: er Skattebehandling av NSO är ganska enkelt. Lyckligtvis är det också fallet med deras finansiella rapporteringsbehandling. Ett företag är inte skyldigt att ta ut avgift vid intäkterna när NSO: erna beviljas. Det är bara när de utövas (och ersättning betalas) att en avgift till intäkter krävs. Se FASB. Vid ett val av 83 § b, som enligt definition innebär att anställningsoptionsinnehavaren gör ett val för att inkludera inkomst något nu, skulle samma avgift för avgiften gälla för bolaget. Självklart skulle det bara gälla i den utsträckning som personaloptionsinnehavaren tog något i inkomst. Som nämnts ovan redovisas 83 (b) valet ofta rapporteringsnoll eller mycket liten inkomst, så det här är inte mycket oroande för företagets bokslut. Skatt och redovisningsgrund för icke-kvalificerade aktieoptioner. Vol. 9, nr 10, The MampA Tax Report (maj 2001), sid. 1. Om du får ett alternativ att köpa aktier som betalning för dina tjänster kan du få inkomster när du får alternativet, när du utnyttjar alternativet eller när du säljer alternativet eller det lager som erhålls när du utnyttjar alternativet. Det finns två typer av optioner: Optioner som beviljas enligt en personaloptionsplan eller en plan för incitamentoptioner (ISO) är lagstadgade optioner. Optionsoptioner som varken beviljas enligt en personalinköpsplan eller en ISO-plan är icke-statuterade aktieoptioner. Se publikation 525. Beskattningsbar och oskattlig inkomst. för hjälp vid bestämning av huruvida du har beviljats ​​lagstadgade eller icke-statuterade optionsoptioner. Lagstadgade optionsoptioner Om din arbetsgivare ger dig ett lagstadgat aktieoption inkluderar du i allmänhet inte något belopp i din bruttoinkomst när du får eller utövar alternativet. Du kan dock vara föremål för alternativ minimiskatt i det år du utövar en ISO. Mer information finns i formuläret 6251 instruktioner. Du har beskattningsbar inkomst eller avdragsgill förlust när du säljer det lager du köpte genom att utöva alternativet. Du behandlar i allmänhet detta belopp som en realisationsvinst eller förlust. Men om du inte uppfyller speciella innehavsperiodskrav måste du behandla inkomst från försäljningen som vanlig inkomst. Lägg till dessa belopp, som behandlas som löner, på grundval av beståndet för att bestämma vinsten eller förlusten på lagerns disposition. Se publikation 525 för specifika uppgifter om typen av optionsoption samt regler för när inkomst redovisas och hur inkomst redovisas för inkomstskatt. Incentive Stock Option - Efter att ha utövat en ISO, bör du få en formulär 3921 (PDF) från din arbetsgivare, Utövande av ett incitamentoptionsalternativ enligt avsnitt 422 (b). Denna blankett kommer att rapportera viktiga datum och värden som behövs för att bestämma rätt kapital och ordinarie inkomst (om tillämpligt) som ska rapporteras vid avkastningen. Anställd aktieköpsplan - Efter din första överlåtelse eller försäljning av aktier som förvärvats genom att utöva ett alternativ som beviljats ​​enligt en anställningsbeställningsplan, bör du få en blankett 3922 (PDF) från din arbetsgivare, överlåtelse av förvärvad aktie genom en personalinköpsplan enligt Avsnitt 423 (c). Denna blankett kommer att rapportera viktiga datum och värden som behövs för att bestämma rätt kapital och ordinarie inkomst som ska rapporteras vid avkastningen. Icke-statuterade aktieoptioner Om din arbetsgivare ger dig ett icke-statligt aktieoption beror det inkomstbelopp som ingår och tiden för att inkludera det beroende på huruvida det verkliga marknadsvärdet av optionen kan bestämmas enkelt. Lätt bestämt marknadsvärde - Om ett alternativ handlas aktivt på en etablerad marknad, kan du enkelt bestämma det verkliga marknadsvärdet av optionen. Se Publikation 525 för andra omständigheter enligt vilka du enkelt kan bestämma det verkliga marknadsvärdet på ett alternativ och reglerna för att bestämma när du ska redovisa intäkter för ett alternativ med ett lätt fastställbart marknadsvärde. Ej lättbestämd Fair Market Value - De flesta icke-statuterade alternativen har inte ett lätt fastställbart marknadsvärde. För icke-statuterade alternativ utan ett lätt fastställbart marknadsvärde är det ingen skattepliktig händelse när optionen beviljas men du måste inkludera det verkliga marknadsvärdet på det lager som erhållits på träning, minus det belopp som betalas när du utnyttjar alternativet. Du har beskattningsbar inkomst eller avdragsgill förlust när du säljer det lager du fick genom att utöva alternativet. Du behandlar i allmänhet detta belopp som en realisationsvinst eller förlust. För specifik information och rapporteringskrav, se Publikation 525. Sida Senast granskad eller uppdaterad: 17 februari 2017

No comments:

Post a Comment